real tears over my cheeks

jeansjacka+blommig blus.


man har fäst sig vid ungarna som bott här, och man har älskat dom även om man inte har något gemensamt. det enda vi hade gemensamt var världen. nu går de vidare, och jag hoppas med hela mitt hjärta att de får det bra nu. tårarna rann när jag fick reda på att de flyttar idag, men det är sånt man får leva med i nu läget.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0