Jag blev bara allmänt irriterad av kommentaren av en anonym varför jag inte skrev grattis på farsdag här på bloggen eller ngt. Vad har någon annan med att göra ifall jag skriver det eller ej?

Min far skiter totalt i mig, men jag kämpar för att möta honom någon gång i framtiden. Jag älskar honom någonstans inom mig men kan verkligen inte visa det utåt längre. Jag har sänt iväg ett vykort som ett grattis på farsdag men det kommer inte att hjälpa. SÅ var det någonting mer du ville få fram?
Kan ju även ta och tala om att jag saknar honom. Framför allt min bror, Benjamin som inte alls är många år gammal.