Trött Emma, långt inlägg, går äntligen vidare.

Med hela mitt hjärta valde jag att börja om mitt liv på nytt när jag flyttade till min lägenhet. Jag har levt i osäkerhet med mig själv och i alla andra relationer jag levde i under 6 månader. Kände mig inte älskad av någon och ville bara fly från mina problem.
 
Jag bodde mycket hemma hos min mamma som alltid ställt upp, även om vi bråkade gårdagen innan jag ringde henne och berättade vad som hade hänt. MEN när det finns personer som ALDRIG verkar släppa saker, så spricker jag. Jag sa det, MED HELA MITT HJÄRTA går jag vidare nu.. Men det hjälpte inte.
 
När personer såg att jag hade det bra via min blogg/twitter så börjades det. Avundsjukan antagligen. Att skriva ner sin själ på ex. Facebook, gör inte DIG till en bättre människa. Varför inte diskutera saken via telefone eller öga mot öga? Jag har hört i 4 års tid, "skriv inte allt på fb, arbetsgivaren kollar på fb och du kan riskera en stor del".
 
Jo, därför slutade jag skriva om mitt privatliv där. Men när man blir blockad och borttagen från fb, och sedan får man höra från olika håll att en person skriver saker som verkar vara om mig, blir man chockad. Speciellt om det inte bara är jag själv som tycker att det verkar skummt. 
 
MEN, nu går jag vidare och skiter i människor som är rädda för att stå för det dem själva sagt och gjort. Nu går jag vidare med min RIKTIGA familj som älskar mig, med mina RIKTIGA vänner och med min RIKTIGA pojkvän som ställer upp i vått och torrt! 
 
SÅ, nu är mitt nya nummer på G hem till mig igen, vilket kommer resultera i också att jag inte kommer svara på nummer jag inte har i min kontaktlista om personen i frågan inte spelar in ett meddelande. Kommer heller inte ge ut mitt nummer till människor jag inte litar på.
 
NU är det över mina vänner. NU börjar vi på nytt och älskar personerna som finns i min omgivning istället för att lägga ner energi på dåliga människor. OCH, snälla, låt mig vara om du inte tänkt sprida GLAD energi till mig ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0